Östergötlands museum vill låna in Rembrandt-tavla

"Batavernas trohetsed till Claudius Civilis" (1661–1662) av Rembrandt Harmenszoon van Rijn (1606–1669) ägs av Konstakademien men har hängt på Nationalmuseum sedan 1864.

Under hösten har framtiden för Rembrandts sista målning Batavernas trohetsed till Claudius Civilis orsakat en storm i den svenska konstdebatten och tavlans öde är ännu ovisst. Nu har Östergötlands museum lämnat in en formell ansökan till Konstakademien om inlån/deposition av verket.

Möjligheten har uppstått genom frikostiga medel från en konstintresserad företagare, vars önskan är att verket ska kunna vara kvar i Sverige och samtidigt nå en publik utanför Stockholm. 

– Östergötlands museums vision är ”kunskapsupplevelser som överraskar” och vi är säkra på att det koncept vi tagit fram för att visa verket kommer att erbjuda våra besökare överraskningar. Det är få konstnärer som är så kända som Rembrandt och Batavernas trohetsed tillhör definitivt ett av de allra mest kända verken bland de konstskatter som finns i Sverige. Att få möjligheten att visa detta verk i Östergötland skulle betyda mycket för oss som länsmuseum, säger museichef Olof Hermelin.

Östergötlands museum har arbetat fram en tredelad projektidé kopplad till en utställning av Batavernas trohetsed, med syfte att sätta verket i nya sammanhang och ge fler perspektiv på den berömda målningen och kopplingarna mellan den historiska kontexten och vår samtid. Projektet resulterar i tre olika utställningar med teman som skildrar betraktaren, beställarna och skaparna.

I korthet handlar det dels om en utställning av konst som skapats i krigets Ukraina och räddats till Sverige, kombinerat med intervjuer med konstnärer i militärtjänst vid fronten. Medan Rembrandts konstverk var en beställning för Amsterdams rådhus i syfte att skildra holländarnas revolt mot den spanska monarkin ger folkkonsten av soldater i Ukraina ett betraktarens underifrånperspektiv på krig.

Den andra projektdelen har Rembrandt-tavlan och dess ursprungliga tänkta funktion i centrum och ställer frågor om konst som ett medel för att stärka den nationella identiteten. Här utforskas dynamiken mellan den offentliga beställaren och den konstnärliga friheten – då och nu – vilket öppnar för ett samtal om dagens svenska kulturpolitik och diskussionen kring armlängds avstånd.

I den sista delen tar Östergötlands museum rollen som Amsterdams rådhus och bjuder in ett antal yrkesverksamma konstnärer till ett residens under utställningsperioden av Batavernas trohetsed. Efter en inledande forskningsmånad på plats i Linköping – med tillgång till de kunskaper länsmuseet besitter inom kulturarv, kulturhistoria, arkiv och arkeologi – ska konstnärerna producera nya verk i dialog med Rembrandt-tavlan.

– Under utställningen och residenset kommer vi även att bjuda in vår verksamhet Ung Konst Öst, där de unga regionala konstnärerna får arbeta med samma frågor som residenskonstnärerna. Vi planerar exempelvis besök på Konstakademien och Nationalmuseum för att titta på andra konsthistoriska spår, och för workshops där vi lyfter frågor kring samtida förtryck och hur konsten kan användas som en plattform för motstånd, säger Gabriela Huk, avdelningschef för Publik och lärande på Östergötlands museum.

Om låneansökan möts av ett positivt gensvar kommer Batavernas trohetsed till Claudius Civilis att ställas ut i museets Galleri Wåghals, som har säkerhetsklass 3+ och optimala förhållanden avseende temperatur, luftfuktighet och belysning.

I nuläget finns tavlan, som ägs av Konstakademien, på Nationalmuseum. Östergötlands museum önskar en samverkan med Konstakademien och Nationalmuseum i alla projektdelar, både när det gäller forskning och utbyte av utställningar.

– Vi tror att en samverkan både är utvecklande och genererar nya möjligheter – särskilt intressant är den gränsöverskridande samverkan som kan skapas mellan en akademi, ett statligt museum och ett regionalt museum. Vi ser framför oss ett öppet långsiktigt samarbete där alla parter utifrån sina förutsättningar kan bidra och att detta i sig resulterar i att vi kompletterar varandra. Om vår förfrågan beviljas får denna dialog fördjupas och inkluderas i de olika projekten, säger Olof Hermelin, museichef på Östergötlands museum.

För mer information och intervjuer:

Olof Hermelin, museichef Östergötlands museum, 013-23 03 01, olof.hermelin@ostergotlandsmuseum.se

Gabriela Huk, avdelningschef Publik och lärande på Östergötlands museum, 013-23 03 62, gabriela.huk@ostergotlandsmuseum.se