Den frustande bälgahästen, inlån från Statens historiska museer (SHM). Foto Thomas Eriksson, SHM. I västra utkanten av Norrköping, vid Motala ström, undersöktes en av landets största bronsåldersboplatser på 1990-talet. Ett av de mest fantasieggande föremålen var ett gåtfullt rr av lera. Den hittades i en grop som har daterats till ca 900–800 f Kr, dvs period V under yngre bronsåldern. Den är trasig och bitar saknas. Föremålet var ett rör av bränd lera. Det är lätt böjt i ena änden. Ändens ena sida är dekorerad med en vulst med streckdekor och två små utskott. Insidan av röret har innan bränningen varit lindat med någon typ av bast. Den andra änden har en förstärkt vulst längs kanten, dekorerad med gropar. Det mycket ovanliga föremålet tolkades först som en figurin, en liten gudinnestaty av lera. Den danske professorn Henrik Thrane har tolkat om röret. Han visade att det snararast var ett blästerrör. Det är ett rör som lett luften från en bälg, ned i en härd där man smälte brons. Hans tolkning är mycket trolig och röret är således inte en kvinnofigur utan ett snarast ett hästhuvud. Hästen var ett mytologiskt djur under bronsålder, som bland annat drog solvagnen över himlen. I Pryssgården har hästen frustat ned blästerluften för att smälta den solfärgade bronsen. De två utskotten vid vulsten är då näsborrar och vulsten en bläs längs mulen. Den frustande bälgahästen kan se på Östergötlands museum från och med den 14 maj!